Förr var brev på datorn nytt och enastående. Idag är vanliga brev en sensation. Allra helst när de är handskrivna och omsorgsfulla.
För några veckor sedan argumenterade en kollega i Läkartidningen för nollbud i nästa avtalsrörelse, eftersom vi redan har så bra betalt. Jag skickade några uppmuntrande tillrop, på datorn. Det framkom att skribenten, Anders Källgård, var halvtid distriktsläkare och halvtid författare, med Öar som specialintresse.
Häromdagen kom så ett dedicerat exemplar av boken "om öar runt om i världen", tillsammans med ett handskrivet brev, väl inslaget i ett julklappsrött kuvert. Satt länge och förundrades innan jag öppnade det.
Blev snabbt varse att ett kapitel handlar om Upolu, och söderhavshövdingen Tuiavii från boken Papalagia. Den bok jag utsett till "den enda jag tar med mig".
Har ännu inte vågat läsa, orolig att författaren skall omintetgöra min älsklingsvisionär...
Det finns förstås öar i sjö och hav. Men också öar av människor, fler än man tror, mitt ibland oss, som går sina egna vägar ? Det vore hoppingivande.
Läkartidningen
www.insula.se
Mycket vill ha mer 1-4
Papalagia
2 kommentarer:
*
Eric: "Det vore hoppingivande."
Roland: "Vadå?"
*
PS. I ditt robotprov är det också
svårt att skilja på r och n och m.
Tur att det går att klicka
fram lättare alternativ.
Roland,
Det ÄR hoppingivande om det finns (öar av) människor som vågar gå mot strömmen, gå sin egen väg. Öar kan stiga ur havet och tränga undan massan av "medlöpare" ..
Hade ingen aning om att även min blogg krävde roborprov. Skall se vad jag kan göra för att få bort det, på OO;s sida (åtminstone för mig) behövs inte det tramset. Har det att göra med om man är "följare" ?
Skicka en kommentar